WE ARE ALIVE!!

Yes yes yees we are alive! Tierd right now but yeees alive!

Hade inget nät ute i buschen så vi kunde inte blogga aaallls, men här kommer lite smått och gott från helgen ute i vildmarken med Leo ,,the lion!

Fredag: Tror det var aldra tyngsta dagen jag varit med om, det nya stället var på ett så vackert ställe, höga berg och dalar och allt var så färgrikt och grönt och underbart , känndes som man kom in i en sagovärld. Men nya männsikor och nytt allt,,igenn.

Det tär på en att måst byta plats å männsikor hela tiden och man får inget tid för sig själv, vi har haft människor runt oss nu hela tiden i tre dagar och det blir sjukt jobbit tillsist, att ha ögon i nacken och någon som fnissar för att du dricker vatten, vi for flera gånger och stängde in oss alla tre i vårt rum och sjöng sånger på svenska för att klara oss!

Fredagen då vi kom dit så var det igen ca. 1000 männsikor som ville skaka hand och sitta och äta med oss, det brast för Fanny och hon orkade inte mera och vi drog oss undan folket, tog inte länge före det brast för mig också, fick inte slut på tårarna så Leo ställde upp och sade att vi var för trötta å äta att vi skulle vila lite. Låg å grät lääänge och tror ja aldrig saknat någon så mycket i hela mitt liv, kan fatta att ingen hamma förstår vad jag menar men vi som är borta och ser allt detta nya så vi vet nu alla tre vad ordet saknad betyder. BOKSTAVLIGEN!

Det är jobbigt att vara i mittpungt vart man än går och att ha någon som övervakar varje steg man tar, ringde och pratade med bästa Bex och Mor å Far och det lugnade ner mig!

Känner oss så små i denna stora värld och just nu skulle en kram av Mor å Far betyda så mycket, skönt är det att få höra deras röster!

Lördagen: Undervisning! Jag och Leo undervisade ungdomarna och Fanny och Hanna var med de yngre barnen, efter lunch så for jag med med de yngre barnen..KAOS! Det stor föräldrar och gamla tanter och ropade, sjöng, pratade och skrattade vid ett staket och barnen ville inte sitta stilla och min översättare ville inte riktit sammarbeta!

''Herden ropade på sina lamm'' (väntade på en swahili översättning)

''Titta detta är en giftig växt''

''Ehhh,, herden ropade på sina lamm..''

Efter en stund så gav vi upp och avslutade halvhjärtat med en sång!

Skulle ta upp telefonen å ta kort men så var den borta....ja fick paniiiiik å sprang å ropa och ingen fatta nåå och ja orka int nåmer, det var droppen så ja sprang hem, jag började be!

Jag var fem före å säga ''Nu får det vara bra för mig del, jag avbryter!'' Så kom vår ''bror'' (en pojke i vår ålder som är Pastor Fredriks son ) å hade hittat den! Det var nå små pojkar som hade hittat den på ängen vi hade undervist på och tagit den och börjat leka med den. Tack för den!

Det drog ner igen efter en lång dag i solen så var vi helt slutkörda och vi bad om kraft!

Efter en lång dag så förestog någon, hej vi tar en promenad och vi tänkte ''hej yes vi får va ifred'' Muhahahahha neejsan du, då kom hela byn vandrande med, återligen fuuulllt av folk runt en!

Men att få gå omkring gick lite bättre ochdet är faktist sjukt vackert här om man bara skulle kunna slappna av lite. Väl hemma blev allt nere igen.

Det känndes som allt bara föll samman och inget funkade, vad håller på att hända?

Vi saknade hem igen väldigt kraftigt och visste att dom hade möte hemma just nu, vi hade tänkt lyssna men eftersom vi inte hade varken sändning, el eller nät så gick det inte.

På kvällen fick vi en stund tillsammans bara vi tjejer och vi kunde mitt i allt elände skratta, allt bara rann av en helt plötsligt och efter en halvtimme stod vi i kyrkan och sjöng!

Vi hade roligt, vi skrattade helhjärtat för första gången, vi sjöng för fulla muggar och bara njöt av känslan, vi förstod inget av vad som hände och barnen och de äldre mammorna hade roligt åt våra försök att imitera deras dansande!

Vi for alla fnissande och med ett brett leende på läpparna till sängs och kunde sova!

På morgonen hade jag fått ett meddelande hemmifrån som fick mig att igen le och väcka trollen, fick veta att dom på en undomsamling kvällen före hade bett för oss.

Vi var helt utan ord när vi läste och en stor tacksamhet kom över oss, vi vet var kraften kom ifrån och tack till alla som hjälpte till! Det betyder mycket för oss och vi tackar också vår Far som lyssnade till era och våra böner! Tack Pappa!

Söndagen: Vi var igen med om en sjukt mäktig kyrkdag, många körer, många som hade hälsningar och en minst sakt högljudd predikan, men oj så mäktigt det kan vara! Hela atmosfären gör det hela så mycket mäktigare och alla är väldigt trevliga, dock lite för på ibland.

På eftermiddagen så kom barnen och ungdomarna efter oss och tog oss till et stooort fält, nu sku vi leka, vet inte vad de är med folket här men alla springer som vinden, det susar om öronen då dom tar fart! Och kul är det tydligen att se oss ''Musungu'' (vita) springa med kjolarna flaxande i vinden.

Efter en timmer springade så tog jag paus och satte mig i gräset, Johanna å Fanny for på rundvarndring me nå tant! Efter en minut av ensamhet så hade jag 10 runt mig som satt å kollade på mig medans jag själv kollade på när dom lekte ngot som påminner om finska ''kirotunno''.

En liten flicka kom med ett litet knyte på ryggen och kom fram till mig och gav mig en liten liten pojke, ja smäääälllte och satt länge med den lille krabaten i famnen. Annars så kan barn vara lite skeptiska mot vita människor för att dom förut inte sett några med denna kille,,han log å skrattade åt mig, han klamrade fasst sig och ja bara njöt. Ja kramade om honom hårt å glömde allt annat!

Vaknade av att jag hade nu 25 pers runt mig och kanske 5 som kände mig i håret, jag lät dem hålla på men efter en stund började det ta sjukt och ja sa 'STOP'' , banen skrattade och fortsatte , nu intensivare. Ja fick totalt paniik och ropade nu flera gånger i desperat försök att få dem å sluta, alla skrattade och det var så svårt med det lille knytet i famnen.

STOOOOP IIT!! JA skrek till och en av de äldre killarna såg min panik och fick dem att sluta, jag har aldrig förr varit så obekväm och aldrig har jag fått obehag av barn förut men nu fick det vara bra.

Efter en stund kom en kille fram till mig och frågade om jag ville ta hem pojken till finland, ja trodde han skämtade så ja sa jaaa och kramade åter om den lille myysingen.

Okey,, 30 000 så e den din,,,,what?,, yees 30 000!

Ja var heeelt utan ord och med 20 ögon på mig så visste jag inte vart jag skulle ta vägen.

''Are you kidding me?''

''No, we are thinking of selling him''

Åter var jag helt totalt förumplad och ville bara gräva ner mig, på samma gång så fanns lusten i mig å ge honom pengarna och rädda barnet från denna värld, låter hemskt men ja skojar int.

3000 euro,,för ett barn, för 3000 euro, de små fingrarna, djupa bruna ögonen, den lille söötnosen.

Jag skulle alrig kunna sätta ett pris på ett barn, siffror fins inte tillräkligt!

''What would you do if you could not get a child with your husband?''

'' Adopt, you dnnt just buy a baby!''

''Hahahaha why not? ''

Återligen var jag utan ord! Den lille började grårta och samma lilla tjej som gett mig honom kom och hämtade upp honom. Jag fick plötsligt ett väldans obehag av människor och ville vara för mig själv, ja fort bort från folkmassan och ställde mig längre bort, nu var Fanny och Hanna tillbakas som tur!

Vi hade alla tre nu igen nog och ville bara bort från folk ett tag, vi for hem!

Måndag idag nudå! Vaknade, packade och trodde vi skulle till en skola och sen till hotellet men nejsan svejsan, nu skulle vi äta,,igen!Hade just fått morgonmål som bestod av kött å chapate (nå sorts bröd) nu sku vi äta bananer å drika limsa, tänkte näää du skojar med mig!

Tillsammans så hjälper vi varandra med maten och nu hjälpte Hanna mig annars ksu ja ha storkna, det är ingen skillnad vart man far så får man gång på gång på gång förklara att vi inte äter mat i så stora mängder som dom gör här, varje gång fattar dom inte det riktit fast man förklarar!..SUCK!

Nu är vi äntligen framme och med en platta chocklad är vi nöjda!

Nu ska vi njuta till tusen i två dagar på hotell och imrg får vi äntligen vara ute och shoppa lite!

Kommer att blogga mera nu cokså när vi ärpå hotell så här var den tillfälliga uppdateringen och mara kommer ikväll och bilder kommer också ett helt inlägg om en liten stund! :)