Brr, sitta på en motoped i en timme,
utan hjälm, blååsigt och regn, kändes som man var tillbakas i
Finland! :)
Nu sitter vi Finally igen på hotell i
Kisii!!! Happy, varma å rena e vii och har nu uthärdat 4 dagar i
buschen!
Nu har också John och Dennis anlänt
och de e så skönt å ha dem med oss!
Idag ska det bloggas för fulla muggar,
kan vara att ja får opp några videor också denna gång och sen ska
vi också skype:a hem idag!
Onsdagen var igen en jobbig dag, Lia
hade ont i magen igen vi mådde alla lite dåligt och på kvällen
kom tårarna farande med ilande fart och vi ville baara hem. Har inte
mycket å säga om den dagen igentligen för vi satt mest å tröstade
varandra och försökte peppa varnadra!
Tordagen började bra, vi fick hoppa på
mopeder och fara till en skola far far away och det piggade opp oss
ganska så rejält, dagen som vi trott man sku hamn å släääpa sig
igenom blev rikitit bra tillsist och vi avslutade med att spela
wolleyfotboll, hoppa hoprep och twist!
Pastorn var lite rädd om bollen vi
köpt åt byn så han stod brevid oss och ropade med jämna mällanrum
''soft bolls soft bolls'' detta fann vi att vara lite roligt och
barnen stirrade förudrat varje gång vi drog av åt samma visa!
Barnen på gården vi bodde på var
väldigt trevliga och glada för att få ha oss där, och denna gång
fick vi också mera vara i fred och det uppskattades såå vääldans
mycket! Man behöver verkligen lite lite privatliv fasst man sitter
fast i buschen med mörka främlingar!
Fredagen hade vi vår sista skola!
Feelizen på topp då vi sku igen hoppa på mopeder och man visste
att då vi kommer hem härifrån så då nii,,iiinga fler skolor! :DD
För första gången här så hade vi
lite fredagsfeeliz och på kvällen lärde barnen oss å dansa och vi
hade det jättiskoj! Ringde Mor å Far också och ja var sjukt stolt
över mig själv då halva samtalet hade gått och ja hade inte
börjat gråta men så kom Pappa i luren och då brast det för mig!
Nåjah efter lite mat så blev det
bättre och det börjar nog gå bättre sådär allmänt också,
maten KAN vara god och nu chockas man inte längre av vissa saker,
det märks att man lite börjar komma in i kulturen och de e så
skönt!
Annars har vi kunnat sova bra på alla
byar vi varit i men ja vet inte vad som felas med detta ställe!!
Nååh för det första har vi en tupp som börjar gala 4 om
nätterna, kan inte besriva hatet man känner i sig för den tuppen
altså, vi har alla hållit tummarna varje gång vi äter mat och
hoppas att de e tuppen vi äter men varje mårgon har vi blivit
besvikna! KUKKELIKUUUUU
+att tuppen är lite ostämd hela
fjäderbollen så det skrålar konstit på samma gång, låter som
han har rökt på i några år!
Igår sov jag inte alls eftersom det
tog först sjukt länge för mig å få sömn och sen när jag väl
sov så drömde jag en mardröm, efter det kunde ja och ville jag
inte blunda längre!
Drömde att jag hade fullt av folk runt
mig, mörkt å alla trykte ner mig och de tog så ont!
Efter det ville jag inte blunda längre!
Såå ja låg vaken och lyssnade på natten, som då bestod mest av
ylande hundar!
Lustigt hur vit man ännu känner sig i
denna mörk mörka värld! När man ser en vit människa så ropar
man, man viftar som bara en vit människa kan och nästan hoppar av i
farten för att fråga varifrån människan kommer ifrån! Lusigaste
med detta är att jag inte överdriver!
På mera turist ställen så kan man
oftare se vitt folk men här ute så finns det som nada noll cero!!
En skola vi var å besökte var dom var
som mest gaaalna så hade dom aldrig förr haft vita på besök och
det märktes också väääldigt tydligt!
Och nu skype:ar Fanny för fullt med hennes make och sen ska johanna inta plats framför kameran och sen mua! :)
KRAM
Kul att höra från er igen! Ni får lära oss bära vatten på huvudet sen! Nu börjar nedräkningen tills det är dags att åka hem, så passa på att njuta! Kraaaam! <3
SvaraRaderaRoligt att höra från er igen... Varma kramar till er alla. Sköt om er och åk helst inte motorcykel igen :P / anki
SvaraRaderaMassor av kramar till er. Älskar er å saknar er massor! <3 Välsignelse!
SvaraRadera